persdotterklotter

Det går dåligt för de privata apoteken. Åtminstone om man ska döma av den annonskampanj som det privata apoteket Hjärta just nu bedriver. AB Hjärta äger omkring 250 apotek runt om i landet. Företaget har inte ens råd med arbetskläder till sin personal.

På utomhusreklam försöker man locka kunder med hjälp av en naken apotekare. Man kan beundra apotekaren Tomas i helfigur, helnaken. Han sitter i en pose som gör att hans mest intima kroppsdelar döljs men annars ser man allt, till och med den lilla bilringen runt midjan. Någon Stenmark är han inte men en rätt snygg karl, som kanske kan dra kvinnor till apoteket Hjärta. Eller är det män han ska dra dit? Tomas vill mest av allt att vi handlar fler hudvårdsprodukter på just hans apotek.

OK .Budskapet är klart. Synd bara att det inte framgår vilket apotek han jobbar på eller om han överhuvudtaget är apotekare eller kanske bara reklammodell?

Dessvärre lockar annonsen mest till ett generat skratt men även det kan ju dra kunder. Själv föredrar jag de ytterst rejäla, kunniga och påklädda kvinnliga apotekare som arbetar på de apotek som fortfarande är i statlig ägo.

Historien om miljardären Björn Savén fick också ett snabbt slut. Han meddelade igår att han inte vill bli vice styrelseordförande i statliga Vattenfall. Orsaken till avhoppet är skriverierna i medierna om hans skatteplanering för att slippa skatt i Sverige. Han har inte gjort något olagligt men lyckats föra ut mycket stora summor undan skatt. Men han ville inte säga ett enda ord till reportrar eller svara på frågor. Untouchable?

Som de flesta andra riskkapitalister vill väl Savén befinna sig långt bort från mediernas belysning. Regeringen har uttryckt sin besvikelse över avhoppet. Savén är förmodligen en mycket smart person eftersom han lyckats bli otroligt rik.

Alltihop får mig att tänka på två saker. Det ena är att det är tur att vi fortfarande har seriösa medier i det här landet som riktar strålkastarljuset även på dem som absolut inte vill omnämnas. Det andra är om det finns några riskkapitalister överhuvudtaget som betalar skatt i Sverige. Eller utnyttjar alla den lagstiftning som finns för att göra avancerad skatteplanering utomlands?

Jag tror jag ska leta rätt på någon som kan svara på en sådan fråga. Finansmarknadsminister Peter Norman behöver uppenbarligen hjälp med att hitta någon rumsren superkapitalist. Han eller hon behöver ju inte som Mona Sahlin tycka att det är sexigt att betala skatt. Men han eller hon kan ju åtminstone tycka att det är rätt och riktigt att betala skatt till svenska staten. Även för de rikaste.

Jag visste inte hur rätt jag hade när jag nyligen skrev att förre AMF:s ordförandens Bertil Willards skatteaffärer var småpotatis.

Det finns någon som är mycket värre men som tydligen tillhör de så kallade ”untouchables”, de onåbara. De som kommer undan med vad som helst. Eller i alla fall som de tror det själva.

I efterdyningarna till debatten om Bertil Willards Peruskatt ställde Svenska Dagbladet i veckan frågan:Varför är det så tyst om Björn Savén?

Vem är Björn Savén? Borde vi känna till honom? Ja det borde vi nog. Han var till för några dagar sedan tillförordnad styrelseordförande i det mäktiga statliga bolaget Vattenfall. Han är också styrelseledamot i den statliga bankjätten Nordea.

Savén är även ordförande i ett riskkapitalbolag som ägnat sig åt skatteplanering, som givit miljardvinster över de senaste åren. En hel del av detta har tillfallit Savén själv. En planering som skatteverket inte gillat. Men som idag är laglig.

Svenska Dagbladets näringslivsreporter Andreas Cervenka skriver att lika stor som upprördheten varit över Bertil Willards affärer, lika tyst har det varit kring Björn Savén.

Jag kan inte avstå från att citera Cervenka: ”Bara den som är ordentligt Stureplansskadad kan tycka att det är oproblematiskt att att utnyttja obskyra skatteavtal med utvecklingsländer för att sänka sin skatt till nästan noll samtidigt som man har förtroendeuppdrag i offentliga bolag.”

Kanske är budskapet egentligen enkelt, konstaterar Cervenka vidare. Om du ska tricksa med skatten, se till att göra det i stor skala.

Nu när Vattenfall fått ny VD efter bolagets bonusskandal så överväger regeringen om Björn Savén ska stanna inom Vattenfall som vice ordförande. Han har gjort ett väldigt bra jobb, säger finansmarknadsminister Peter Norman. Vi utreder riskkapitalbranschens skattesituation så vi får återkomma i den frågan.

Det oroar nog inte Savén. Han har blivit mer än miljonär på avancerad skatteplanering. Och så tillhör han tydligen de onåbara.

”Små tjuvar hänger man, för de stora lyfter man på hatten”. Ett citat ur en alldeles nyutkommen bok av Ann Rosman, där historik blandas med nutida spänning. Boken handlar om det sjöröveri som förekom i Marstrand på 1700 och in på 1800-talet. Kapningen av fartyg, plundring och mord är historiskt belagda fakta.

Men citatet känns aktuellt även idag.

Ligger verkligen Azerbajdzjan i Europa? Jag tvingades ta fram kartboken efter landets seger i Eurovisionsschlagern i går kväll. Ja, det gör det men det är verkligen med minsta möjliga marginal.

Landet har slitit hårt de senaste åren för att vinna så det var dem väl unt. Men smolk finns förstås som så ofta i glädjebägaren. Azerbajdzjan är ett för de flesta, mig till exempel, okänt land. Men nu kommer vi att få lära oss. Jag vet så mycket som att huvudstaden heter Baku, är en oljestad och att landet styrs av en diktator. Men eftersom schlagern och politik faktiskt hör ihop, så kan den här vinsten betyda att allt ljus sätts på landet. Det är inte alls säkert att det är något som makthavarna kan vända till sin fördel. Oppositionen i landet har nog fått nytt hopp nu.

Och mitt i alltihop finns Sverige som med stor sannolikhet kommer att ha mycket med Baku 2012 att göra. Dels för att svenskar är fenor på att arrangera eurovisionsschlagerfestivaler, dels för att låten som vann är svensk, koreografin svensk, kläderna svenskdesignade, körsången svensk.

Hur skulle Baku 2012 kunna klara sig utan Sverige?

Eftersom denna tävling alltid väcker så starka känslor hos oss som gillar den tar jag mig friheten att notera två av mina egna reaktioner.

Jag hatar den där italienaren som i sista röstningssekunden kravlade sig förbi Eric Saade och kom tvåa. Men ännu mer hatar jag det baltiska broderland som gav honom den möjligheten.

Jag höll på Slovenien. De hade den bästa sångerskan med den bästa scenutstrålningen. Och en bra låt. Och så har landet en av världens mest underbara huvudstäder, Ljubljana. Tänk att ha en final där nån gång!

Slovener är toppen! De är bara några få millioner, de höll sig utanför Balkankriget och de är ett fredsälskande folk, som avskyr militärer och uniformer av alla de slag.

En mängd opinionsinstitut vräker olika undersökningar över oss. Och vi verkar ha stort förtroende för vad de kommer fram till. Men den senaste mätningen från SKOP måste väl ändå ha varit ett test för att vi ska träna vår förmåga att tänka kritiskt?

Två frågor hade ställts. Den ena gällde vem som är skickligast på att sköta arbetet som statsminister. Den andra var vem som vore trevligast att få till bordet vid en middagsbjudning. Det gällde att välja mellan Reinfeldt och Juholt.

När det gällde att sköta regeringsarbetet fick Fredrik Reinfeldt mycket högre siffror än Håkan Juholt. Kan det bero på att Reinfeldt under flera år fått visa vad han går för medan Juholt inte ens varit partiledare någon längre tid?

Är ett så självklart svar överhuvudtaget värt att publicera? Eller har Kreab beställt undersökningen för att visa hur överlägset populär Reinfeldt är? Eller hade någon socialdemokratisk lobbybyrå beställt undersökningen i hopp om att det skulle visa sig att alla är trötta på Reinfeldts stil?

Ibland önskar man att de anonyma ansiktena bakom opinionsinstituten trädde fram och gav oss lite mer kött på benen. Eller låt oss vara ifred.

Den nya så kallade AMF-affären blev inte långdragen. Det är bra. Men den blev inte helt klarlagd. Över LO-basen vilar nu frågan om hon visste eller ej.

Bertil Willard hävdar att han berättat för båda ägarna, Svenskt Näringsliv och LO, om sin skatteplanering. Urban Bäckström,VD för Näringslivet, bekräftar detta. Men LO-ordföranden hävdar att varken hon eller någon annan på LO fick information om Willards skatteaffärer i förväg.

Bertil Willard beslutade sig snabbt för att träda tillbaka från AMF-pension och vann därmed en poäng och slapp en utdragen mediekarusell.

Men över hela affären vilar nu istället frågan om vem som ljuger. Och frågan om LO-ordförandens trovärdighet är åter på tapeten. Det fanns bara en gnutta kvar av hennes trovärdighet sen bonusbråket. Och det är illa med en ständig skugga över en så centralmakthavare. I den jämförelsen är Bertil Willard bara en småpotatis.

Nu har ledningen för AMF-pension skitit i det blå skåpet igen. Det stora bolaget som förvaltar pensionspengar och som samägs av LO och Svenskt Näringsliv. Det var inte så länge sen sist. För några år sedan så miste LO-basen Wanja Lundby Wedin sin trovärdighet när det visade sig att hon som ordförande varit med om att bevilja stora bonusar. Ny ordförande blev då en direktör vid namn Bertil Villard.

Han glömde berätta att han gjort en avancerad skatteplanering för sina egna bolag och betalat 4 procent skatt i Peru. Istället för i Sverige. På den manövern tjänade han miljoner. Helt i enlighet med lagen, säger Villard själv. I så fall hade det väl varit bättre att informera om detta när han blev tillfrågad om att bli ordförande. Om han nu tycker att det var helt ok. Istället för att låta AMF Pension träffas av ännu ett pinsamt avslöjande i media.

Det är lite pikant att AMF Pension skryter om sin verksamhet i en just nu pågående, påkostad reklamkampanj i reklam-TV.

Bertil Villard själv tycker inte att han handlat oetiskt. Han har tydligen inte heller gått nån mediekurs. Därför uppträder han snorkigt i intervjuer med media. Det misstaget har gjorts många gånger förr och det slutar aldrig lyckligt. Det brukar sluta med en påtvingad time out. Eller, i bästa fall, kicken med ett rejält tröstpris att ta med sig.

Väljs ordföranden till AMF Pension enbart bland folk som saknar moralisk kompass? Som inte fattar vad det innebär att vara förvaltare av människors pensionspengar.? Som inte bryr sig? Om man vill hålla på med skatteplanering på hög nivå kanske man ska tacka nej när AMF Pension ringer.

Idag har LO gått ut med ett pressmeddelande. Där står att styrelsen nu måste diskutera Villards framtid med sin medägare Svenskt Näringsliv.

Kanske det bästa hade varit att kolla upp om han hade lik i lasten innan man tog honom ombord?

En kriskommission ska ersättas av en kompetenskommission. Det säger socialdemokraterna i sin vårbudget. Jag undrar varför de är så förtjusta i ordet kommission. Det låter som något från krigsåren. Det brukar ju bara användas när något negativt har hänt, som måste utredas grundligt. Haverikommission, tex. Inte nog med att ordet kommission har något olycksbådande över sig. Det antyder också också ett långt och segdraget arbete.

Den nya socialdemokratiska ledningen har överhuvudtaget en vurm för påhittade, krångliga uttryck, som de stolt börjar svänga sig med. Weidelich med sin mismatchning, det nya oppositionsrådet i Stockholm, Karin Wanngård som i en radiointervju använde uttrycket social allemansrätt ett stort antal gånger. Utan att kunna förklara vad det egentligen betyder. Och så nu denna kompetenskommission.

Barnfattigdomen håller också på att bli en käpphäst. Juholt lovar att bry sig om varenda liten knatte. Sahlin brukade alltid kalla dem ungar. Jag vet inte vilket som låter mest falskt.

Det enda man skulle vilja höra från partiledaren Juholt och hans medarbetare är hur de tänker gå till väga för att genomföra de satsningar de föreslår. Och hur denna politik skiljer sig från den politik som socialdemokraterna förlorade det senaste valet på.