Upproret mot regimen i Libyen fortsätter och reaktionerna från Khadaffi blir allt blodigare. Nu på söndagen kommer nya uppgifter om att polis och militär skjuter skarpt rakt in i folkmassorna. Många har dödats och läkare vittnar om fruktansvärda skador. Khadaffi tänker tydligen inte hamna i samma läge som Mubarak. Han tänker inte låta sig tvingas bort. Den förre egyptiske diktatorn är nog en trevlig prick jämfört med Khadaffi. Envåldshärskaren i Libyen är en massmördare. Det var han redan innan det nu pågående upproret.
Jag kommer aldrig, aldrig någonsin, att glömma den 21 december 1988 och framför allt inte dagen efter, den 22 december. Jag var på den tiden Ekots korrespondent i London och höll alltid ett öga och öra på alla nyhetssändningar. På BBC: s textteve rullade plötsligt ett nytt telegram in med oroväckande stor stil. Flygplan från PAN-AM försvunnet. Och sen dröjde det inte länge förrän det stod klart att planet hade störtat. Men var? Efter en stund visste man även det. Över Lockerbie, i Skottland. Jag insåg att jag måste ta mig dit och började desperat leta efter en karta över Storbritannien. Jag hittade till slut en liten gudsförgäten by vid namnet Lockerbie. Före den 21 december 1988 en okänd liten skotsk by, men sedan dess för evigt märkt av fanatismens vansinne. Av ett terroristdåd som till slut kunde ledas direkt till Khadaffi och hans säkerhetstjänst.
Lockerbie var en mycket liten by. Den var på alla sätt pittoresk. Men den 22 december var det dödens by, invaderad av oss journalister. Vi gick på vägarna i byn och trampade och snubblade överallt i vrakdelar efter flygplanet. Överallt i träden hängde både flygplans och människodelar. Men den kanske hemskaste synen utgjorde den jättelika krater i marken, som delar av flygplanskroppen hade åstadkommit när den föll mot marken. Vrakdelarna drog med sig ett helt boningshus och dödade dem som bodde i det. Orsaken till kraschen var ju ännu inte känd och under en lång tid skulle olika teorier föras fram. Men att det var en bomb kunde slås fast på grund av att flygplansdelarna låg utspridda runt om i hela byn. Flygplanet hade exploderat i luften.
Det fanns 243 passagerare ombord. De skulle till New York. De flesta var från USA. Besättningen bestod av 16 personer, från olika länder. 11 människor på marken i Lockerbie dog när planet slog ner. Dödssiffran slutar på 259.
Ombord på planet fanns en framstående svensk diplomat, socialdemokraten Bernt Carlsson, en av Olof Palmes främsta medarbetare i frågor som rörde mellanöstern. 1988 var han en nyckelperson i Namibias process mot självständighet. Idag finns en minnessten över Bernt Carlsson i Lockerbie.
Lockerbiekatastrofen väckte enorm uppmärksamhet och internationellt polissamarbete gjorde att en man kunde dömas för dådet 1991. Abdelbaset al-Megrahi från Libyen hade utfört sprängdådet på order från Libyens säkerhetstjänst. Han dömdes till livstids fängelse. Men 2009 frigavs han från det brittiska fängelset och skickades tillbaka till Libyen. Det sas att han led av cancer i slutstadiet, men han verkade krya på sig så fort han kom hem till Libyen. Beslutet att låta honom åka tillbaka väckte en ursinnig proteststorm. Den dömde massmördaren al-Megrahi togs emot som en hjälte i Libyen och välkomnades av Khadaffi.
Så förlåt mig om jag verkligen hoppas att slutet närmar sig snabbt för massmördaren Khadaffi.
