I dag kom ett viktigt beslut från den svenska Migrationsöverdomstolen. Beslutet innebär att inga asylsökande flyktingar kan avvisas till Grekland. Till detta moderna turistparadis för många, många svenskar och andra vill inte överdomstolen längre skicka tillbaka någon. Orsaken är de fruktansvärda förhållanden som råder i de läger där grekiska myndigheter placerar människor som söker asyl. I oktober rapporterade FN:s sändebud, Manfred Nowak, från en inspektionsresa i lägren. Nowak betecknade förhållandena som outhärdliga, vidriga. Det gällde alltting, från de extremt långa väntetiderna för att få sitt ärende prövat till de skandalösa sanitära förhållandena.
Det här har pågått länge och EU har hotat stämma Grekland om man inte gör något åt den alarmerande situationen av mänskligt lidande och elände. Men nu har läget förvärrats av Greklands ekonomiska kris. Det är alltid de som står längst ner på stegen som får betala och längre ner än dessa flyktingar kan man inte komma
Jag drar mig till minnes att Sveriges nya EU-kommissionär Cecilia Malmström, nämnde denna fråga som en av de viktigaste att ta itu med när hon tillträdde. EU med sin samlade kraft borde väl kunna lösa de tusentals asylsökande flyktingarnas katastrofala situation. Vad ska vi annars ha EU till?
Det pågår ju en flyktingkatastrof mitt i Europa, ett av EU:s medlemsländer! Människor som tvingas leva som djur.
Men det handlar inte bara om vad EU-länderna kan göra på hög nivå.
Vi borde alla ställa oss frågan: kan vi åka till Grekland på semester så länge de här missförhållandena pågår? Har vi samvete att åka dit och ha det skönt medan andra människor lider i flyktingläger i en annan del av landet?
